DIVERCITYByggemenskaper för mångfald i stadsbyggandet

I projektet DIVERCITY samverkar 19 organisationer för att bana väg för fler byggemenskaper i Sverige. Målet är att förbättra förutsättningarna för byggemenskaper genom utveckling av policy och tjänster/verktyg, främst riktade till byggrupper och kommuner.

En Byggemenskap är en grupp människor som utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och senare använder en byggnad. Alla gruppers visioner bidrar till en diversitet och mångfald i utbudet av bostäder och livsmiljöer.

Byggemenskaper bidrar till hållbara, attraktiva städer och landsbygd:

  • ger förbättrade möjligheter att bygga i hela landet

  • lokal förankring och engagemang

  • skapar lokala värden, ökad samhällsnytta och livskvalitet  

 
Screenshot 2018-11-24 at 21.13.48.png
 

Föreningen för Byggemenskaper vill nu tillsammans med statliga, kommunala, ideella och privata aktörer utveckla ´best-practice´ för byggemenskaper i Sverige. Vi vill förbättra möjligheterna för byggemenskaper att realiseras i Sverige genom:

 
 
Screenshot 2018-11-25 at 09.56.03.png
Screenshot 2018-11-25 at 09.23.30.png
Screenshot 2018-11-25 at 09.55.57.png

1. Tjänster och verktyg som underlättar realiserandet av byggemenskaper i hela landet

2. Samverkansmodeller mellan kommuner, byggemenskaper och andra intressenter

3. Kommunal policy som fastställer tjänstemännens förhållningssätt vid stöd av byggemenskaper

 
 

PROJEKTMÅL

Förbättra förutsättningarna för byggemenskaper genom utveckling av policy och tjänster/verktyg, främst riktade till byggrupper och kommuner.


 
Screenshot 2018-11-23 at 23.41.03.png

DIVERCITY bidrar till Globala målen Agenda 2030 genom:

 
Screenshot 2018-11-23 at 23.58.47.png
Screenshot 2018-11-23 at 23.58.23.png

 

PROBLEMBESKRIVNING

 
 
 

Bostadsbyggande i Sverige beställs idag i huvudsak av två typer av projektutvecklande aktörer; kommersiella företag och kommunala bostadsbolag. De incitament som styr dessa aktörer medför att nyproduktionen av bostäder och bostadsmiljöer har väsentliga brister:

  • Stora grupper saknar möjligheter att få tag i bostäder som möter deras behov och betalningsförmåga.

  • Nya bostäder och bostadsmiljöer är likriktade, tråkiga och lider brist på innovationer där alternativa lösningar prövas.

  • På svagare marknader utanför storstadsområdena byggs det för lite, trots ett stort bostadsbehov.

SOCIAL HÅLLBARHET

Sveriges efterkrigshistoria med det politiska målet allas rätt till en god bostad, verkställt i form av hyresrätter genom allmännyttan, har gjort Sverige till ett unikt land utan social housing. Samtidigt har bostadsbyggandet sedan 1990-talet helt styrts om till ett marknadsdrivet system. Såväl nybyggda bostads- som hyresrätter är ekonomiskt svåråtkomliga för exempelvis unga, nyanlända, seniorer och ensamstående kvinnor. Resultatet blir trångboddhet, inlåsningseffekter, ökande social polarisering mellan stadsdelar med olika lägen och bostadsbestånd samt förstärkt urbanisering. Problemen på bostadsmarknaden ger bieffekter i form av ökande skillnader i skolan, brist på lokal tillgång till service, ökande segregation, utflyttning från mindre orter etc.

BRISTER I BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN

255 av landets 290 kommuner bedömer att de har underskott på bostäder. Antalet har ökat med 72 kommuner de senaste två åren. På systemnivå berörs en majoritet av landets ca 4,5 miljoner hushåll, antingen genom stigande bopriser eller genom brist på bostadsbyggande där de bor.

Kommuner klarar inte bostadsförsörjningen, efterfrågan på bostäder möts inte och behovet av bostäder för många grupper kan inte tillgodoses. Därmed hämmas såväl kvarboende på orten som inflyttning, och möjligheten för företag att rekrytera arbetskraft.

Den ekonomiska utvecklingen på orten blir inte vad den hade kunnat bli. Hushållens aggregerade skulder som andel av inkomst, skuldkvoten, har ökat under de senaste 20 åren. Det utgör en sårbarhet för både enskilda hushåll och svensk ekonomi och medför problem för unga att flytta hemifrån, för seniorer att hitta en bättre anpassad bostad och för nyanlända att etablera sig.

Problembilden beskrivs i SOU 2017:108 Lån och garantier för fler bostäder: “Takten i bostadsbyggandet är högre än på mycket länge men inte överallt och inte för alla målgrupper. Det finns övergripande brister i bostadsförsörjningen, problem som bara till viss del har med finansieringsförutsättningarna att göra.

- Trots att det finns ett behov av fler bostäder i många mindre kommuner utanför storstadsregionerna är det ofta svårt att få igång en nyproduktion där.

- De bostäder som byggs är i liten utsträckning ekonomiskt överkomliga bostäder, som kan efterfrågas av hushåll med låga eller medelhöga inkomster.”

Screenshot 2018-11-25 at 10.28.07.png
 
 

Projektets resultatmål

1. Testat och utvärderat dellösningar:

  • Processbeskrivning testad, utvecklad med fördjupningar

  • Testat markanvisning och detaljplan för byggemenskaper i stadsutvecklingsområden i flera kommuner; genomförda pilotmarkanvisningar till byggemenskaper samt “färdiga detaljplaner” som möjliggör byggemenskaper

  • Testat finansiella och juridiska modeller för byggemenskaper med olika upplåtelseformer; finansiell och juridisk modell för byggemenskap i bostadsrättsform samt kooperativ hyresrättsform. Utveckling av affärsplaner.

  • Utvecklat och testat lotsutbildning som stöd för byggemenskaper

  • Utvecklat och testat samarbetsmodeller mellan byggemenskaper, arkitekter och andra expertkompetenser

2. Identifierat möjligheter och hinder kopplat till nyttiggörande:

  • Identifierat möjligheter och hinder i gruppernas interna processer samt förslag på lösningar som bidrar till att byggemenskaper kan realiseras på kortare tid

  • Identifierat möjligheter och hinder i finansieringssystem samt förslag på nya lösningar

  • Identifierat möjligheter och hinder i lagstiftning och/eller nationell policy samt förslag på förändringar

  • Identifierat möjligheter och hinder i kommunala policys samt förslag på förändringar; säkerställa att markanvisningspolicys kan möjliggöra byggemenskaper

 
DC logo 2b.png

FAKTA

Projektnamn: Divercity – byggemenskaper för mångfald i stadsbyggandet

Program: VINNOVA Utmaningsdriven Innovation Steg 2 Samverkansprojekt

Budget: 15,2 milj kr

Tid: nov 2018 - dec 2020


3. Gedigen kännedom om användare, kravställare, kunder, marknader

  • Ökad processförståelse genom att följa byggrupper genom processerna

  • Genom tester byggt upp gedigen kunskap om kommunernas samverkan med användare (byggrupper)

  • Processbeskrivning med förslag till innovationer inom policys, finansieringssystem och lagstiftning

4. Utvecklad nyttiggörande- och kommunikationsplan

  • Förbättrade kommunikationskanaler mellan kommuner och byggrupper

  • Tagit fram nya digitala plattformar för matchmaking mellan intressenter, utveckling av befintliga plattformar

  • Ha genomfört och utvärderat dialogmöten, infoträffar etc.

  • Nationella seminarier och konferenser

  • Spridning av processbeskrivning till fler kommuner

Mätning av resultatmål

  • Antal kommunala markanvisningar till byggemenskaper

  • Antal kommuner som arbetar aktivt för att stötta byggemenskaper

  • Antal byggemenskaper som passerar utvalda milstolpar i processbeskrivningen

  • Antal nya grupper och lokala initiativ

  • Antal personer som genomgått utbildning

  • Antal grupper som har fått professionell processledning

  • Antal deltagare i evenemang